snart, det jag har väntat på

Snart ska jag få höra dom sårande orden,
men jag måste få höra dom för att jag ska
kunna ta mig vidare..


känns som att jag har väntat hur länge som helst,
jag vet precis vad jag ska säga och allting..

FAN, hur ska jag klara av att berätta allting,
utan att få tårar i ögonen, rösten kommer att
förändras.. men jag vet, jag måste,
annars tar jag mig aldrig vidare!

Kärlek är det vackraste som finns,
men samtidigt det som ger mig
mest smärta just nu.  Jag är olyckligt kär,
så är det bara!

nu, måste jag nog börja tänka på refrängen,
imorgon är det en ny dag och då ska jag
börja leva igen!


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0