ännu en dag,

och jag funderar lika mycket..
men det går framåt på nått vis,
det går bättre, för jag vet att jag
en dag ska få känna den där känslan
igen, att jag betyder nånting för någon
och att någon älskar mig lika högt som
jag älskar den tillbaka.

den enda frågan jag har egentligen,
är varför du gav upp så lätt? :/
jag vet, jag får inte tänka sådär längre.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0