distansförhållanden

åh vad jag inte tycker om distansförhållanden.
jag hatar att du ska bo så långt bort och att vi så sällan kan träffas.
jag vill inget hellre än att få ligga i din trygga famn just nu.
men samtidigt måste jag säga, att det är så jäkla värt att vara
nere ett tag bara för att sedan få träffa dig igen.

just nu tror jag ingen är lyckligare än mig.
du är min stjärna.

and i..

and i miss you love!

hjärta

mitt hjärta slår igen.. känns som att jag hittat min pusselbit, men jag har fortfarande många frågetecken kvar. allting löste sig på nått vis, blev ett steg bakåt men just nu känns det mer som att jag tagit två kliv framåt. allt fungerar bra egentligen. men innerst inne är jag fortfarande osäker, vad ska jag göra om två månader? ska jag bo kvar här, ska jag ut och resa eller ska jag flytta och börja om? jag är verkligen en sån som vill ha allt planerat in i minsta detalj ungefär.

men just nu längtar så otroligt mycket till jag får fara till östersund och umgås med min underbara pojkvän.

RSS 2.0