"sista sommarlovet"
Mjorå, det börjar gå mot sitt slut.
och nu får jag mitt efterlängtade sommarlov..
Åker till turkiet, marmaris, på lördag och blir där två veckor.
Det är jag banne mig värd, efter en sommar med dåligt väder,
mycket arbete, massa stress och magkatarr.
Jag och brudarna lär ha så förbannat roligt där,
kommer verkligen att njuta av varje stund.
Sen saknar jag dig älskling, vet som inte vart jag ska ta vägen.
Skulle verkligen behöva din närhet just nu,
dina lugna ord om att allting kommer att bli bättre..
När du håller mig nära och vi säger ingenting för
vi förstår varandra ändå. Men nu är det bara 53 dagar kvar,
sen träffas vi igen.. Och då lovar jag verkligen,
att jag kommer njuta av varje sekund.
Jag läste nu ikväll, om en tjej som skrev att hon verkligen trodde
att alla hade någon kille/tjej som var menade för en själv.
Och jag tror faktiskt att jag har hittat min andra halva.
Har aldrig mått så bra förut och jag kan verkligen vara mig själv.
Förut ville jag verkligen ha en kille som bodde på en annan ort,
jag var en tjej som ville göra alla mina saker, träna flera dagar
i veckan, ta hand om mig själv, umgås med mina vänner och bara
vara. Så att ha en kille som bodde i samma stad, hade samma
intressen, eller inga intressen allas, var oftast killar som jag hittade..
Tyvärr slutade det inte alltid så bra, jag kände aldrig att det "klickade"
riktigt.. Men nu, klickar det ordentligt...
Jag älskar och saknar dig, men som sagt.. Jag räknar ner,
53 dagar kvar. Du är bäst! Och jag längtar verkligen tills jag
går ut, för då får vi vara tillsammans så ofta vi vill, flytta ihop
skaffa vårat eget!